Ljubomir;

Hej på er där hemma i Sverige.

Ska försöka fatta mig kort. Tempot är högt, varje dag. Det gäller inte bara för oss lärare utan för våra elever också. Vi kommer till våra värdfamiljer ganska sent och går upp tidigt, så det är sömnen som är den största bristvaran.
Gårdagen såg ut så här för mig: Upp 6.30, duscha, äta fransk frukost (bröd, smör, flera olika sorters marmelad och kaffe som drycks ur stora skålar), avresa till konserthuset. Vid ankomsten fick jag i uppgift att skriva ner och sammanfatta ett kort citat från varje låt. Det skulle naturligtvis göras på bl.a grekiska, litauiska och franska. Det tog tid, men det gick.

Sedan, visade sig att min cypriotiska kollega saknade foto från vår resa på Cypern och det blev plötsligt bråttom att hitta dem, välja ut ca 20 och åka iväg till en fotoaffär och skriva ut dem i färg. Foton skulle användas på utställningen i entréhallen. Vi satt säker i minst 3 timmar med ett intensivt letande, klipp och klistrande och några minuter innan lunch hann vi göra färdigt.

På väg till skolmatsalen berättade min franska kollega att hon och jag skulle skynda oss till en högstadieskola där jag skulle intervjua en matematiklärare samt testa eleverna för min magisteruppsats. Vi skulle vara där tidigare på da´n men hon glömde det, så det var bråttom igen. Vår lunch (obs i skolmatsalen) varade i bara 30 min. Det serverades marinerad kanin med kokta grönsaker, fransk dessert, äppelpuré, lagrade ostar, mini champinjon paj, yoghurt, frukt och vatten (bestick fick inte plats på brickan :) ).

Väl på plats på högstadieskolan mötte jag Jaquier, huvudansvarige för matematiken på skolan. Vi hade bara 45 min för intervjun. Det testades ca 240 elever, vilket förvånade mig positivt eftersom de lovade att testa ca 100 av skolans ca 900 elever. Jag kommer att stå för kopieringskostnader men matematikböcker för år 6-9 fick jag gratis. Böckerna är mycket rikt illustrerade och färgrika. Det skall bli roligt att visa böckerna för er alla se´n. Även om de är på franska, är det inte så svårt att förstå det matematiska språket. Egentligen!

Snabbt tillbaka till konserthuset. Där satte jag upp, med assistans av några greker och cyprioter, elevernas stora konstverk (6 meter lång) som gjordes och transporterades från vår sista resa i Grekland, i februari. Med hjälp av stora stegen nådde jag upp till 4 meters takhöjd.

Det var bråttom igen! Nu att hinna göra allt färdigt och hinna vara på midda´n i ”Town Hall” som ordnades av föräldrarna, för alla deltagande länder. Direkt efter middagen gällde det att byta om eftersom konserten var nära att börja. Hela vår svenska trupp, 4 lärare och 6 elever hade röda tröjor på sig (fransmännen var klädda i vitt, cyprioter i gult, litauer i grönt och greker i blått). Det såg jättefint ut. Jag tog plats bland publiken och kunde njuta av det fantastiska uppträdandet.

Att packa ihop alla instrument och göra klart på scenen efter konserten samt plocka ner konstverket och foton tog sin tid. Vi var i sängs efter kl. 2 på natten. En ny dag hade vi framför oss. Konstigt nog men vi var ganska pigga ändå.

När detta skrivs är det över kl. 2 på natten, dagen efter. Att förstå hur mycket arbete som ligger bakom allt är det svårt att förmedla om man inte är med.
Med mitt inlägg vill jag framföra bara en del av allt vi håller på med, med en förhoppning att ni får en inblick i hur det är att vara här och vad det innebär att vara med projektet. /Ljubomir